lördag 30 april 2011

Hemgång

Nu väntar vi bara på att P ska komma och sen ska vi och vår bebis-prickekorvhybrid bege oss av hemåt för att klara amning, bajsiga rumpor och allt annat som kommer dyka upp under tiden utan hjälp av barnmorskorna på Östra. det känns skrämmande men också härligt.

fredag 29 april 2011

Undertill


Den första bilden visar bindan/blöjan du får härifrån efter att bebisen har kommit. Jag har lagt den bredvid Elton för att visa det storlek. Jag hade själv köpt egna bindor innan jag kom hit Always natt, men när jag öppnade förpackningen och såg dem tyckte jag de såg så stora ut att jag inte tog med dem. Dock inhandlades snarast nya eftersom inget annat är stort i jämförelse med den här blöj/bindan.

Nedan visas de ack så fula, liknar avklippta vita nylonstrumpor, underbyxorna man får till att förvara bindan i. Dessa hade jag absolut inte tänkt att använda men eftersom de är så bekväma råkade jag tänka om i den frågan och har sänkt min sexighetsgrad ett antal skalor. Om nu inte utåtstående mage och fett redan innan dragit ner den i botten.

Den fjärde natten

I går kväll när jag skulle gå och lägga mig höll jag på att ringa P och be honom komma hit igen. Elton bara åt, fick ont i magen, skrek, bajsade och så började det om. Hade jag varit hemma hade jag nog gjort som med hunden och tänkt att man får ta bort maten så magen får en chans att lugna sig men här på sjukhuset med en sköterska närvarande blir man lugnade när hon säger att det är så det ska vara.

Har faktiskt sovit rätt gott i natt med lilla Elton. I stället för att lägga honom i hans glasbur (som ju givetvis inget däggdjur skulle uppskattat) har han i stället sovit halva natten på min mage och den andra halvan bredvid mig i sängen. Kanske inte vad jag tänkt mig men sömn går liksom före det mesta och jag kände mig lite seg i går det kan jag ju faktiskt erkänna.

Jabba the Hutt - look alike


Med den här suringen spenderade jag natten och ändå kan jag inte komma på ett bättre sätt att tillbringa natten på.

torsdag 28 april 2011

Som en ståle

Idag bytte jag en bajsblöja på Elton för första gången och jag kan säga att han har bajsat många. Men P var iväg och gjorde viktiga ärenden och jag var ensam kvar. Jag tog av blöjan och började göra rent inte det lättaste över huvudtaget och man kan milt säga att det inte är hans favoritsysselsättning för han skriker sig knall röd. Men den här gången kom han på kvalificerat djävuelskap och givetvis när det var jag som bytte. Han siktade och så satte han i gång att kissa i en hög fin båge. Mot mig, som genom mina snabba reflexser lyckades hoppa iväg och ut över halva golvet. Kan säga att jag är glad att han missade och glad att jag inte var hemma.

Spännande

Något som är spännande här på BB är att alla Barnmorskor verkar vilja att allt ska gå så naturligt till som möjligt. Så när jag vill väga Elton ytterliggare en gång i dag och på kvällen eftersom han i morse låg väldigt nära gränsen där man ska vidta åtgärder gav de en känslan av att vara lite löjlig. Naturen är liksom beskaffad så att man inte har bröstmjölk med fett i de första dagarna och så har det alltid varit och då är det bra. Nu nekade de mig dock inte och vid vägningen hade han inte gått ner mer utan snarare upp 30 gram. Känns tryggt för mig och borde varit lika för dem.

En annan sak som är rolig är att när man pratar med andra föräldrar som är här, är det första de säger när de fick sitt barn och därefter hur snart de ska åka hem. Typ, kom precis ut efter en fruktansvärt jobbig förlossning på 39 timmar och nu ska jag slänga i mig lite smörgåsar innan vi åker hem igen. Glömde att säga att det är deras första barn också så de har ingen praktisk kunskap om något. Det går liksom pristige i att vara så kort tid som möjligt på BB. Mitt svar blir varenda gång. Att jag stannar tills de kastar ut mig, att jag tycker det känns otroligt tryggt med proffs runt mig som jag kan fråga och få hjälp av när jag inte kan. Mmm toppenbra säger de och verkar inte förstå att de säger emot sig själva.

måndag 25 april 2011

Nervös

Måste säga att jag börjar bli något, rätt mycket, nervös.
Först är jag rädd att han ska få för sig att komma innan i morgon och sen är jag nervös över att ha kateter och sen är jag närapå livrädd för att det ska komma en bebis.

Första inlägget

I morgon börjar det, det helt nya livet. Både för mig och för den lilla person som än så länge finns inne i min mage. Det är helt overkligt och även om jag haft flera månader på mig att förstå går det helt enkelt inte att ta in.

Idag passar jag på att njuta av att bara vara själv med Egon. P är borta hela dagen och jag ser cykling, läser och pillar med det sista här hemma. Det enda dumma med att P är borta var när jag skulle plocka upp väskan som ska med till BB från källaren. För i vägen för mig låg/ligger en död råtta och jag vågar helt enkelt inte ta mig förbi för att hämta väskan. Har ringt till jouren men de tvivlade på att det var ett ärende som de tar åt sig en dag som denna, en röd dag alltså.

Update: P ringde, han är på väg hem och har ingen aning om vad som väntar honom. Att ta sig in i källarförrådet förbi en död råtta.