Ledsen

Känner mig ledsen idag.

I går pratade jag med Petra på FB, hon var i Varberg och vi bestämde att vi skulle ses som i kväll ta en glass och tjata lite. I förmiddags skickade hon ett meddelande att hon inte kunde under kvällen, på grund av middag hos bror med fru, men om jag kunde vid fyra kunde vi ses vid en glasskiosk söder om Varberg. Jag hoppade över cyklingen som jag tänkt att se i stan, då jag skulle kunnat träna till den, satte mig i bilen och åkte ner. Väl där satt jag och vänta och vänta men ingen Petra dök upp.

Skickade ett sms som sa att jag var där.

Ringde ett par gånger där det lät som att signalen gick fram för att sedan tuta upptaget, sådär som det gör när man klickar bort någon.

Skickade ytterligare ett som sa att jag inte visste vad som hänt med då hon inte var där åkte jag igen, samt att jag önskade henne en fortsatt bra semester.

När jag åkte hem kände jag mig ledsen. Känslan var att hon inte hade ville träffa mig men inte kunnat med att säga det och sedan bara skitit i det.

På väg hem fick jag höra på radion att en pojke försvunnit från Varberg från en familj som var där på semester och då fick jag ont i magen för jag började tänka att det kunde varit hennes son.

Två och en halv timme senare sms:ar hon
"Förlåt hjärtat att jag missade dig. Jag blev fast med en son som kräktes o med en oladdad mobil. Hoppas att du inte fick köra allt för långt. Jag är riktigt ledsen för ditt besvär, men allt blir inte alltid som man tänkt sig och sjukdom på de små går inte att planera. Tråkigt att missa dig. Kram Petra"

Känns inte alls rätt. Om det nu vore så, varför inte ringa. Och om hon inte ville träffa mig varför bestämma att göra det då, varför inte bara säga att man inte kan. Var hennes son så sjuk på ett ställe där hon inte kan ladda sin mobil och varför inte kort lämna sonen till sin man och åka ner och snabbt säga hej och berätta om sonen och åka hem igen. Men vad vet jag. Ledsen blev jag hur det nu än var.


Sen när jag kom till landet, lite extra känsli,g säger mamma att det var så lugnt i går när inte Elton var där, på ett negativt sätt som får mig att tolka det som att det var lugnt på ett bra sätt. Dock ha jag en miljard gånger frågat henne om hon tycker det är jobbigt att vi är där, har nästan lagt det i munnen på henne, men då har hon nekat till det.

Sen är det massa andra saker som gör mig ledsen i dag. Kanske är mensen på väg. Jag sitter här med mor och far framför tv:in och ögonen fylls emellanåt upp med tårar som jag gör mitt bästa för att blinka bort. Känner mig värdelös och oomtyckt. Kanske borde borsta tänderna, kissa Egon och gå och lägga mig med de två små kärleksbomberna Egon och Elton i sängen.

I morgon är en bättre dag.

Hoppas