Idag var första dagen som jag och Elton var ensamma hemma på väldigt länge. Eller vi har varit själva men då har jag gjort något och han har varit mindre.
Först tyckte jag det var jättehärligt, jättehärligt, jättehärligt, sen tyckte jag att det var sådär. Jag älskar Elton men han är ju inte mest stimulerande i hela världen att hänga med. Jag menar han kan skratta timvis åt att jag gör pruttljud med munnen. Och jag tröttnar änna på att göra pruttljud. Det är bra att vara hemma två kom jag på, för då kan jag placera honom hos P, eller ännu bättre att bo i storfamilj, för då finns två famnar till att lämna honom till.
Men även om det var sådär en stund skulle jag inte vilja vara någon annanstans än med honom, jag får bara se till att boka upp lite dejter på dagarna så att man träffar någon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar