Taget från Lady Dahmer
Hur fostrar man den där mjuka empatiska velourmannen? Som inte prioriterar karriär och bärs och som vågar vara känslig och sårbar. Jag vill inte att Elton ska bli en brölande jävla buffel som vräker sig och tar för stor plats. Som avbryter kvinnor och inte kan kramas utan den obligatoriska ryggdunken. Jag vill inte bara att han ska bli mjuk och känslig och ett ickesvin, det räcker inte. Han ska bli en del av förändringen; en aktiv feminist som säger ifrån när andra män upprätthåller stereotyper, som säger ifrån när andra män beter sig illa (det är ju inte svinen i sig som är enda problemet, utan även de där "schyssta killarna" som godkänner idiotin med sin tystnad) och som inte tvekar att ifrågasätta normer.
Det är ju vi pojkföräldrar som har störst ansvar. Det är ju vi som fostrar förövarna; våldtäktsmännen och mördarna men också de mer harmlösa men vanliga typiska skitstövlarna, svinen och mansgrisarna.
Det är ju inte flickorna det är fel på, det är ju pojkarna. Männen. Mansrollen. Idealiserandet och glorifierandet av det manliga våldet. (superhjältar t. ex) Idealet som säger att män ska vara hårda, tysta, tuffa. Normen som säger att små pojkar ska gilla spindelmannen och att brottas. Föreställningarna att de är bråkigare och livligare och därför ursäktas när de beter sig illa.
Gillar!!!
SvaraRadera